lördag 24 november 2012

November





Nu är det bara en vecka kvar av November, denna mörka, kala månad. Snart börjar alla julförberedelser och om jag känner min man rätt så är allt julpynt uppe till 1.a december;-) Jag har vant mig vid det nu och även börjat uppskatta det, håller med om att man hinner njuta längre av julen. Men än känner jag mig inte riktigt redo, vill ha kvar det enkla och lite avskalade ett tag till. Vill bara vara... 

Sedan mitt fotointresse tog fart har jag mer och mer börjat hämta inspiration ute i naturen. Kan bli helt till mig när jag ser något vackert, något som jag tidigare inte alls sett eller reflekterat över. November har också sin skönhet. Längtan efter att också få ner tankar och ord har också kommit tillbaka och nu ska här börja skrivas dagbok igen. Det var några år sedan sist.

Ha en fortsatt fin helg! 
Kram



måndag 12 november 2012

Stockholm







Har varit ledig några dagar och helgen spenderades hos goa vänner i Stockholm. (Min vän Maja på bilderna). Vad några dagar i dessa vänners sällskap gjorde gott! Det fanns tid för både skratt och gråt, lite shopping och musikal. Nu är vi hemma igen och det är inte så tokigt det heller;-) Ha en fortsatt fin vecka!

Kram












torsdag 8 november 2012

Den jag vill vara




Denna gråa novemberdag är jag ledig. Njuter av att bara få vara, dricker varm choklad och läser  " Den jag vill vara" av John Ortberg. Jag har nu läst den flera gånger om, men den talar till mig på olika sätt varje gång. Det som berörde mig idag handlade om ärlighet, att vara ärlig inför varandra och inför Gud.

Han skriver så här " Det handlar om att komma till Gud utan att gömma mig, i vetskap om att man är älskad som en gåva. Det finns några människor i mitt liv som låter mig vara just som jag är tillsammans med dem, och jag klamrar mig fast vid dem som en drunknande vid en flotte. Om det någon gång skulle uppstå en riktig - just som jag är- kyrka, om det någon gång skulle uppstå en gemenskap dit alla kunde komma med sitt bagage och all sin trasighet, utan att riktigt ha kommit fram till något prydligt lyckligt slut, om det någon gång skulle uppstå en grupp där alla var älskade och ingen låtsades- då skulle inga lokaler räcka till.

Barn kommer till sina föräldrar med alla slags önskningar: underbara, dumma givmilda och själviska. Det viktiga för föräldrarna är att barnet kommer till dem. De vet att de kan hjälpa barnet att växa- så länge barnet talar öppet med dem. Det är ett dolt hjärta som är svårast att förvandla, inte ett själviskt hjärta. Det är det som menas med att berätta för Gud om alla sina önskningar. Jag vill inte vänta tills jag har rensat bland mina motiv. Jag vill inte låta mer from än jag är. Jag ber inte om det jag borde bära inom mig. Jag ber om det jag faktiskt bär inom mig. Den sortens böner är de vanligaste i bibeln. Jag försöker att bara lägga till ett uppriktigt : Men ske din vilja, inte min".

De människor jag beundrar mest, är de som har modet att vara ärliga och vågar berätta om sina svagheter. I det ligger en stor styrka tror jag. Och utmaningen för mig som medmänniska då, är att försöka att inte var dömande, utan se den människan med Guds kärleksfulla ögon.
Kram