Visar här några detaljbilder från vårt för övrigt rätt stökiga hem;) Vi har i helgen hjälpt några vänner att måla och renovera, känns i hela kroppen idag, men kul var det! Idag var vi även i kyrkan på barnvälsignelse och jag blev åter igen så påmind om det som för mig är det viktigaste i livet...Guds stora kärlek och omsorg om oss! Lånar Tomas Sjödins ord från hans bok, "Jag lutar åt Gud"
Var är Gud att finna? frågade min vän mig och jag tänkte högt: Om jag bara visste, om jag ändå bara visste. Men den frågan vädjar om ett bättre försök och jag säger: Under bråten i ditt liv. Jag tror att han finns under bråten... Inte på toppen av styrka och ideal, men i det som inte höll måttet, som gick sönder. Jag tror att han finns där skammen och svårigheten bor. Som en yttersta utpost mot ensamheten. Jag tror på en Gud som finns där han behövs. Att Gud är att finna längst ned betyder inte att han upphör vara den upphöjde, men kanske måste man först möta Gud därnere för att man ska orka tro att han finns på höjderna och också är mäktig att ladda livet med glädje bortom all sans.
Önskar er en go vecka! Kram Camilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar